Hanna Agnes Augusta

-en musiker med livlig fantasi!

We'll never fade away <3

Kategori: Agnes skriver av sig

Heej folket! Idag har varit en känslosam dag för mig. Ja, för alla estetare i Klippan egentligen. Jag grät som ett litet barn, av både sorg och lycka. Imorgon ska vi iochförsig ses igen, men bara några stycken av oss. Vi musikare vill säga. Vi som ska sjunga om studentens lyckliga, låt dem oss fröjdas och så vidare. Jag kan inte den, men har två år kvar innan dess.

Vi träffades tidigt i morse, och för er som följt debatten på Karalossens Facebook angående klänningen, valde jag att ta den blåa idag, och den prickiga imorgon eftersom Oscar tyckte den var finast (mest urringning, höhö) och det blir nog snyggast ihop med studenternas (alltså treornas) vita kläder. Jo, så blir det!
Jag och Amanda hade bakat muffins, men det blev sjukt många över... ^^ och efter två konserter och fotografering stack jag, Johanna, Amanda, Li, Amadeus och Sebbe till Pizzeria Milano i Klippan (Li och Amadeus är stamkunder där, höhö) och åt, väldigt mysigt och flummigt med massor av kattskämt (typ "Katt åt lampa - lös i magen" och såna).
Sen stack de sistnämnda och jag hem till mig för att spela monopol i typ 4 minuter, och sedan dansa lite till Earth, Wind and Fire. När Sebbe stack hem gick vi andra först till Kinesen, sen till Araben (mångkulturellt? Oh yes!) och köpte chips, sen gick vi hem igen och fick sällskap av Elias för grillning, massor av misstolk och spruckna korvar (som Li inte gillar). Sen, efter marschmallowtävlingar och jordgubbsdanser och choklad överallt och brinnande servetter, satt vi och spelade gitarr i gräset som de hippies vi är. Vi kom fram till att Amadeus kommer bli nästa Ernst Kirchsteiger, helt seriöst. Undrar om han också har håriga tår...
Nu ska jag sova om drömma om mina fantastiska vänner, ni är verkligen magiska <3

Kommentarer


Kommentera inlägget här: