Hanna Agnes Augusta

-en musiker med livlig fantasi!

¡Uno! <3

Kategori: Agnes och musiken

Heej folket! Har inte bloggat på några dagar, men nu har jag äntligen fixat till mitt hår! Jag och Anton tog fredagen för att åka till Malmö för att köpa blekmedel, möta Nimrod och shoppa småskit som inte är särskilt viktigt egentligen, typ som godis och pins med Tintin <3
 
 
Wonkagodis... var inte som jag väntat mig. Men gott (de rosa iallafall). <3
 
Nåväl, sen åkte vi hem till Anton i det exotiska Ramlösa (för folk som inte har 04 i sina riktnummer är Ramlösa förutom vatten en förort till Helsingborg. Nu vet ni det.) för att färga hår, äta tacos och kolla ponies ^-^
Så här blev mitt fantastiska hår!
 
 
Jag fick även automatiskt en tshirt med Sex Pistols ^^ nämen, den köpte jag när jag ändå var i Malmö :)
 
Idag har varit en riktigt bra dag, då jag förutom att somna på engelskan och käkat nachochips även lagt rabarber på Green Day's senaste, ¡Uno! :D
Jag älskar soundet, även om jag blev lite suspicious när Kill the DJ och Oh Love var singlar. Inget mot låtarna, men det behövdes äldre-inspirerad Green Day igen. Så det så. 
Då alla som jag nämner Green Day runt tar upp Billies rageanfall för några dagar sen på iHeart radio.. varför reagerar folk så starkt på det? Billie har gjort mycket värre saker än att slå sönder en gitarr och räcka finger. Klart att det var oväntat, men får man plöstligt bara 25 minuter istället för 45 för att ge plats åt *host* Usher... klart man blir pissed. Så jag försvarar Billie i den här frågan. 
Nu har folk istället börjat diskutera Billies psyke, och om det har att göra med hans plöstliga sjukhusbesök i somras.... alltså, låt mannen få vara awesome och dra inga förutfattade slutsatser. Jag vet inte hur Billie mår, men jag vill höra det från honom själv eller sina närmaste, inte från MTV news eller nåt annat. 
 
 
Mina skills på att redigera <3
 
Anyway, imorgon är det skolfoto som gäller! Vet ungefär vad jag ska ha på mig, kanske bloggar om det senare ikväll! Nu ska jag packa ihop för att sticka och träna, behöver rensa tankarna lite. 
 
Ha det bäst alla Nimrods! (och överste Nimrod himself så klart!) 

Nervösare för varje dag.

Kategori: Agnes skriver av sig

Hej finisar. Jag är nervös. Eller, nervös räcker inte. Jag är rädd. Jag är rädd för att börja skolan igen.
 
Klart jag var orolig när jag skulle börja i Klippan vid den här tiden för ett år sen, men jag försökte hela tiden lugna mig själv. Jag klarar det. Jag har Katrine med mig, och alla är lika nervösa som jag. Ingen känner någon. Vi kommer alla vara blyga i början, men snart kommer vi lära känna varandra. 
 
Så har jag svårt att tänka nu. Mina estetarsyskon splittras på olika håll över Sverige, och ingen är kvar hos mig. Jag är inte kvar hos dem heller för den delen. Det är bara jag, och 45 personer som redan är vänner. Jag är verkligen rädd. 
 
Det är mindre än en vecka kvar tills jag ska sätta mig på en buss mot en skola som sätter helt nya krav på mig. En ny basist. Jag är rädd för krav. Jag skakar när jag skriver det här. 
 
Jag vill tillbaks till Åbyskolan. Trygga Åbyskolan. TIll tidiga onsdagsmorgnar med Josef, till sena eftermiddagar med Amadeus på torget. Att dricka te med Frida, att vara sist klar i matsalen. Att kunna gå till lärarrummet och be om kanelbullar. Att folk frågar om plats i mitt instrumentskåp. Att cykla iväg med Sigrid och spela bas på tåget. Att sitta på golvet nere i estet, bara sitta där och känna lukten av väggarna. Att besöka Sanne varje dag. Att få onda blickar av Louise för att jag kan för mycket. Att spänt vänta på Carro eller Ronja när man inte kan sin stämma. Att kunna skämta vilt med historieläraren. Trygghet. Har inte varit så trygg på länge. Och nu... borta. Bara borta. 
 
Tonerna av Kent i bakgrunden gör inte det hela bättre.... 
 
Jag har länge undrat om det är rätt, det jag gör. Att fortsätta med musiken, när man är rädd för krav. 
Men jag vill inte heller byta linje. Jag vill inte att detta fantastiska år ska ha varit i onödan.
 
Hmm, hur avslutar man det här snyggt då? Jag har planer, men inte tiden. Linnea kommer hit om en halvtimme, tills dess ska rummet vara snyggt och min svarta striper redo. Sen ska jag nog cykla iväg någonstans. Sätta mig på en kulle och tänka. Eller cykla och bada, som jag tänkt från början. Vi får se.
 
Ha det bra finisar. Jag är glad att ni läser och kanske bryr er. 

It's not over before it's too late.

Kategori: Agnes skriver av sig

Heej folket! Jag har inte bloggat på några dagar, men den här veckan har varit tuff, psykiskt alltså... Jag är liksom, vilse i livet. I vad jag känner, vart jag ska ta vägen. Och det finns massor av hinder för att jag ska få tänka klart... 
Idag är det fredag. Jag vet inte hur vädret är, jag har inte låtit dagen börja på riktigt än, persiennerna jobbar fortfarande för fullt med att stänga ute verkligheten för mig. Musikvalet går emellan Kent anno 2012 och Frederic Chopin anno 1833, och sitter och gör något jag inte gjort på länge; fantiserar. Om att glida över ett stort balgolv, i en vacker klänning, bara jag och min kavaljer, det är mörkt ute och bara kristallkronan och några enstaka ljus lyser upp det annars så dunkla rummet. Lite Skönheten och Odjuret, fast till Chopin. Eller till Beethovens månskenssonat. Ni förstår säkert poängen.
 
Igår begav jag mig, efter en fantastiskt mysig picknick med 3 av de mest fantastiska pojkarna jag någonsin mött och någonsin kommer möta, för ett välbehövt besök på Salong Monée. Jag hade verkligen saknar känslan av att ha någon som pysslade om mitt hår. Dock blev det nog lite för kort i nacken, men jag kommer nog vänja mig.
 
 
 
 
Jag orkade inte lägga ner så mycket tid på den nedre bilden, ursäkta. 
 
Idag kommer Julia hit för att hjälpa mig med ännu en förändring. En regnbåge ska pryda mitt hår, och visa omvärlden att man ska vara stolt. En hårfärg, eller snarare 7, som blir mina mest politiska hitills. 
 
Dags för lunch, ska dansa mig ner för trapporna till Blommornas Vals från Nötknäpparen. Adios! 

Feel like you were DARE yourself.

Kategori: Agnes skriver av sig

Heej folket! Känns som det är på tiden att jag skriver lite, nu har det gått så lång tid att blogg.se hunnit mixtra en massa med designen och jag hittar ingenting... Nåväl, de senaste två veckorna har varit intensiva för mig. Jag har haft väldigt fullt upp med kreationer, fotorundor och vänner att umgås med, så jag har helt enkelt inte haft tid att skriva ett helt inlägg. Eftersom jag ligger efter rejält, är det lika bra att sätta igång!
 
Förra torsdagen var en fantastisk dag för mig. Jag, Julia, Jakowbski och brorsan åkte in till Ängelholm för att möta en av världens mest fantastiska och mest underskattade sångerskor; Edith Backlund. Det var en väldigt liten spelning, men jag lyckades ändå få komma nära en av mina största idoler. Jag hjälpte henne tillochmed med texten när hon glömde bort den på 'Hell yeah'! Och när låten var slut sa hon "det är tur att jag har dig Agnes". Ååh, lyckligaste tjejen någonsin <3
 
 
Denna veckan (åtminstone måndag till torsdag) har jag levt skogsliv med Alexander, Gustav, Oscar, Pierre, Hannah, Hedvig och en smula Erika. Det har varit underbart, jag tackar er allihop för att jag får vara en del av vår fantastiska grupp. Ni gör mig alltid glad och jag älskar hur jag kan vara mig själv med er. <3 
 
 
Bilden säger allt <3
 
Nåväl, åkte hem på torsdagen... trodde jag. Visade sig att brorsan åkt iväg han också (föräldrarna var i Tyskland) och ingen extranyckel hängde på sin vanliga plats. Summa sumarum; jag kom inte in i mitt eget hem. Så jag har lekt luffare och övernattat både hos Linnea och Oscar. Vill be om ursäkt för mitt hemska humör under de senaste dagarna, jag ville bara vara för mig själv, sova i egen säng, allt sånt där du vet... 
 
Idag ska jag göra klart min sjömansmössa och kanske bege mig till hamnen i Helsingborg för en fotografering, eller så stannar jag hemma och leker frisör med Oscar som försökskanin. Har inte bestämt mig än. 

Midsommar med Jakowbski!

Kategori: Agnes skriver av sig

Heej folket! Idag är jag sjukt sliten efter en helkväll igår! Fifään vad kul! Nämen seriöst, det blev en trevlig midsommarafton med familjen, lite kompisar till familjen och Jakowbski. Trots att jag och Jakob inte drack nåt var vi nog några av de mest flummiga, och inte minst när vi gick för att träffa Fisk och Philip och Philips syster och hon där i randig tröja.. Så flummiga att vi ramlade några gånger, och det var tydligen mitt fel... (det var det inte. Jakob vill inte erkänna att han är klantig, den lillskiten.)
Nåväl, midsommar för mig är en tid då man klär en stång, de vuxna och tonåringarna super, och alla äter sill. Utom jag. När vi på jobbet fixade sillalunch med typ 12 olika sorters sill så känner man sig lite lagom utanför när de andra kränger sill som ett gäng katter... Som tur är har man en snäll chef som fixar kallskuret åt en. <3
Så här fin var tårtan jag gjorde till midsommar! Sockerkaksbotten och vaniljkräm, grädde, jordgubbssylt och massor av jordgubbar, grädde och marschmallows på! Den blev sjukt uppskattad och kanske den finaste jag gjort, efter regnbågstårtan då!
Och så här såg jag ut! Dock tog jag långa leggins istället för bikershorts, det blev rätt kallt som vanligt...
På midsommar ska man ju även plocka sju sorters blommor (under tystnad, gissa hur bra det gick för Kowbski och mig då) och lägga under kudden så man drömmer om vem man ska gifta sig med... jag drömde om 25 grodor och en padda stor som en katt. Det och prinsessan Celestia. Hmm...
Handsome Kjell-Jakob <3
Ignore me derpious face.
Aja, idag har jag inte gjort så mycket, jag har städat och varit en stund med Ozzi. Nyss blev jag ihjälskrämd av en katt som glodde in på mig genom fönstret. Skrek som en liten flicka, hehe...
Nu är popcornen slut och jag är sömnig, godnatt!
Tecknade lite som den brony jag är idag.... tuschningen gick åt pipsvängen, men jag är ändå nöjd.

We'll never fade away <3

Kategori: Agnes skriver av sig

Heej folket! Idag har varit en känslosam dag för mig. Ja, för alla estetare i Klippan egentligen. Jag grät som ett litet barn, av både sorg och lycka. Imorgon ska vi iochförsig ses igen, men bara några stycken av oss. Vi musikare vill säga. Vi som ska sjunga om studentens lyckliga, låt dem oss fröjdas och så vidare. Jag kan inte den, men har två år kvar innan dess.

Vi träffades tidigt i morse, och för er som följt debatten på Karalossens Facebook angående klänningen, valde jag att ta den blåa idag, och den prickiga imorgon eftersom Oscar tyckte den var finast (mest urringning, höhö) och det blir nog snyggast ihop med studenternas (alltså treornas) vita kläder. Jo, så blir det!
Jag och Amanda hade bakat muffins, men det blev sjukt många över... ^^ och efter två konserter och fotografering stack jag, Johanna, Amanda, Li, Amadeus och Sebbe till Pizzeria Milano i Klippan (Li och Amadeus är stamkunder där, höhö) och åt, väldigt mysigt och flummigt med massor av kattskämt (typ "Katt åt lampa - lös i magen" och såna).
Sen stack de sistnämnda och jag hem till mig för att spela monopol i typ 4 minuter, och sedan dansa lite till Earth, Wind and Fire. När Sebbe stack hem gick vi andra först till Kinesen, sen till Araben (mångkulturellt? Oh yes!) och köpte chips, sen gick vi hem igen och fick sällskap av Elias för grillning, massor av misstolk och spruckna korvar (som Li inte gillar). Sen, efter marschmallowtävlingar och jordgubbsdanser och choklad överallt och brinnande servetter, satt vi och spelade gitarr i gräset som de hippies vi är. Vi kom fram till att Amadeus kommer bli nästa Ernst Kirchsteiger, helt seriöst. Undrar om han också har håriga tår...
Nu ska jag sova om drömma om mina fantastiska vänner, ni är verkligen magiska <3

Jag glömmer alltid hur bra jag har det.

Kategori: Agnes skriver av sig

Heej finisar! Sitter på mitt rum och lyssnar på gammal Green Day, lagom småmysigt. Känslorna i mig blandas runt i den något kvava luften och mina ögon har äntligen torkat från alla dagens tårar. Med bara några dagar kvar i Klippan fick vi idag se en 40minutersfilm som Amadeus gjort, och givetvis grät jag mig igenom nästan hela. Det är då det är skönt att ha en tröstande hand, tillhörande Stina, att hålla i. Tack vännen. <3
Fick vänta länge på tåg på grund av missförstånd, och när jag äntligen var i Åstorp följde jag med Oscar ner till byns enda elektronikaffär. Besöket var för mig helt meningslöst, men jag följde med för vänlighetens skull. Efter det stod vi utanför banken och bara skrattade åt ingenting, höll om varandra och njöt av varandras sällskap. Det var då en gubbe gick fram till oss. Gammal och sliten med ett långt skägg, men med lysande ögon. Han betraktade oss, och sa sedan med ett leende; "Jag avundas er, som är unga och kära."
De orden fick mig att gråta ännu mer. Det är helt sjukt egentligen. Hur man kan vara så egoistisk och bara söka sig efter de dåliga sakerna och klaga på dessa, när man har det fantastiskt redan. Jag har börjat tänka på detta, på hur underbart mitt liv egentligen är. Jag är ung, jag är kär. Jag har en (hyfsat) trevlig familj och de mest fantastiska vännerna man kan tänka sig. För att inte tala om vilken underbar och betydelsefull pojkvän man har.. du är värdefull, Oscar.
Bjuder på en av mina nya favoritbilder, älskar verkligen bilderna från fredagens privata session i min trådgård.
Nu blir det mat, och sen terminens sista popochrock, oh yes!

Agnes gnäller, lalala!

Kategori: Agnes skriver av sig

Heej folket! Sitter i skolan med Amadeus och Li, vi pluggar fast det går inte så bra... jag skriver på min essä i historia och religion, alltså en vetenskaplig uppsats, om sekten Guds Barn. Helt lost! Jag är duktig på att skriva med formellt språk, men jag har ont om källor och jag får inte skriva för personligt. Panik? Mais oui! Dessutom väntar morgondagen med fyra (!) nationella prov, två i engelska och två i franska... får glädja mig med att jag inom kort får lite ny ledighet under kristi flygare, men den tiden ska gå till plugg, och till Oscar. Det har jag lovat mig själv, har spenderat alldeles för lite tid med min prins under den senaste tiden!
Så här ser jag ut idag :) borde fixat mig mer i morse, men vaknade en kvart innan bussen skulle gå....

The End?

Kategori: Agnes skriver av sig

Heej folket! Sitter på mitt rum med världens äckligasta huvudvärk och funderar på vad jag ska skriva. Det har hänt så mycket, men jag kan inte beskriva det i bilder eftersom jag inte har några bilder här och jag nyss tömt minnneskortet till datorn där nere, där bror sitter och kollar film. Great.

Anyway, gårdagen var verkligen fantastisk. För er som inte läst mitt tidigare inlägg (men det har ni VÄL...?) så hade jag konsert igår, min första... och sista. Iallafall med ES11. Att tänka på det här nu gör verkligen inte saken bättre. Hur fan ska jag överleva utan alla er? Utan mitt och Amadeus bråkande om det ska vara kaviar eller majonäs på äggen, Amandas klagande på internetet att hon inte kan publicera sina blogginlägg, Li som säger massa underliga saker som "låter bra i hennes huvud", Sebbe som aldrig kommer i tid och Eric som slickar en i nacken på morgnarna? Och givetvis alla ni andra estetare... jag kommer fan inte överleva.
Nåväl, konserten gick enligt mig bra, kände mig så lycklig på scenen med er... och när jag lyssnade på alla er andra. Jag saknar nästan ord. Medan jag skriver det här rinner tårarna som Niagarafallen ungefär. Ni är min familj, ni har blivit en del av mitt liv som är obytbar.
Ett pyntat kylskåp och en genomsvettig Agnes senare var allt över. Det gick så fort.
Idag har vi haft friluftsdag, vi vandrade i Skäralid drygt en mil, och självklart hängde kameran med! Jag hittade en gullig liten svan som ville posa ett tag, men sen tröttnade han och började attackera... men jag är svantämjare så det är lugnt! ^^
Kolla vilken fin svan jag fotat! :)
Nu ska jag glömma allt och bara sova... behöver det. Godnatt alla fina <3

Jag är inte rädd för mörkret.

Kategori: Agnes skriver av sig

Heej alla vackra läsare och enstaka fulingar!
Idag är det fredag, och jag är helt slut. Det har varit en lång dag indeed! Först skola och sånt där, sen stack jag och Amadeus hem till mig och bakade vårinspirerade muffins, underbara! Dock blev de ganska fail när vi fått på glasyren, så det får ni inte se... ^-^ <3
Sen efter det passade jag på att sticka in till Hbg en stund för att träna på Friskis där. Varför åker jag dit om jag kan gå i Åstorp? Bra fråga. Det är nämligen så att en god vän till mamma och mig nyligen blivit ledare, och han hade ett kontrollpass typ för att de skulle kolla så att han sköter sig och sånt. Och det tycker jag verkligen att han gör! Hans något överraskade min när jag klev in och bemötte en av de tjurigaste receptiontanterna jag sett på länge var priceless.
När jag var inne i Hbg passade jag även på att sticka bort till Åhléns (tänkte gå till den där andra skivbutiken, men de hade flyttat... vilket jag upptäckte senare) och köpte Kents senaste mästerverk, "Jag är inte rädd för mörkret". Jag förstår verkligen inte hur de gör! Hur lyckas de spela in en så här fantastisk skiva på bara 17 dagar?! Längtar verkligen tills i sommar, då jag äntligen ska få se dom live <3
Så här ser jag ut nu, när jag sitter och nördar med mamma (hon betalar räkningar, jag bloggar). Skulle egentligen färgat håret nu ikväll, men det skulle inte färgas på nytvättat hår så jag gör det imorgon. Det och pluggar historia/religion, kanske sticker till Perstorp för att vara med finaste Oscar. <3
Nu blir det nog te, vårmuffins, kanske kolla på nån mysig film (sugen på Austin Powers, annars blir det nog Disney), pussar!

Märker du hur fort det går?

Kategori: Agnes skriver av sig

Hääj folket! Har inte uppdaterat sen i lördags, och det har ju hänt en del sen dess! Lilla Agnes (är van att vara yngst) är nu äntligen 17 år! Det ni! Min lördagskväll var jättemysig, hade över en del folk, umgicks, åt och sen gick vi en hemmagjord tipsrunda med frågor om mig, haha! Finaste Julia vann, och det makalösa priset var en gul flugsmälla, höhöhö! :D
Som jag sa så gjorde jag en uppdatering av mitt hår! Från min snelugg... 
...till min underbara megaawesome pannlugg!!
Älskar det verkligen! <3
Nåväl, dagen har spenderats i skolan för fotande med min nya kamera, en Nikon Coolpix 310 tror jag de heter. En hybridkamera, alltså en blandning  mellan systemkamera och digitalkamera. Awesomeness! Dock måste man installera en massa program för att kunna fixa över bilderna till datorn, och det orkar jag inte nu <3
Efter skolan blev det scouterna för majblommeförsäljning och förklaring för barnen vad pronomet hen är för något, och lite träning även om jag inte riktigt hade orken.
Nu blir det sängen, har sovmorgon imorgon och ska dessutom besöka Estetik och Media för att se om jag kan passa in där. Hoppas på det bästa, annars blir det MegaMusik för min del...
Fisk, om du bara visste hur mycket du betyder för mig... <3

Nervös!

Kategori: Agnes skriver av sig

Hääj folket!
Imorgon är en väldigt viktig dag för mig, för då ska jag och möta min framtid. Jag ska äntligen besöka MegaMusik inne i Helsingborg för att se om jag ska börja där till hösten när min linje läggs ner. Jag är jättenervös, nästan lika nervös som när jag skulle på min audition för att börja på Åby (andra gången gillt nu..!) Hoppas verkligen att jag kommer passa in där!
För övrigt har dagen varit ansträngande, mitt liv är ganska tufft nu och jag har knappt tid att ta hand om mig själv längre. Ska fira min födelsedag men har inte planerat ett skit.. mer än cakepops. Åh cakepops. <3
Lägger upp den här mest för att den gjorde min dag. Nu blir det te och riskakor, pussar! <3

Livet är inte bara att blogga.

Kategori: Agnes skriver av sig

Häjsan folket! Ja, jag lever fortfarande, har bara inte orkat uppdatera här riktigt.. våren närmar sig, och ni vet säkert vad det innebär; fotorundor i det fina vädret! Har inte fotat så mycket än, men det lär bli fler bilder när blommorna börjar titta fram! :D
Vi har haft lov och nu kan jag äntligen slappna av. Hoppas jag. Mitt humör har varit käpprätt åt skogen på sistone (jag har mina skäl).. Musikmässigt har jag börjat lyssna mer och mer på Gorillaz. Fattar inte att jag inte upptäckt hur awesome de är tidigare. Kärlek på er guys (och Noodle). <3
Anyway, tänkte bjuda på min vill-ha-lista för tillfället;
* denna fantastiska klänning (den har jag bestämt mig för att köpa!)
*Übersöta strumpor, hihi ^-^
*Converse i Gorillaz-design, epic :D
*Dr Martens i gult och svart, kan inte bli mer awesome!
Bjuder även på en söt liten bild från skolan idag på mig och Deus, höhö ;3
Ingen skola imorgon, däremot andra jobbiga saker ahead... längtar inte, men det måste göras.
Puss på er, Kiddy-winkels!

Dåligt humör, go away.

Kategori: Agnes skriver av sig

Hej alla söta läsare!
Även om jag verkat glad på sistone har jag mentalt mått illa under senaste tiden. Det har varit under de senaste veckorna, och jag hatar det verkligen. Jag älskar ju att hoppa runt och vara glad och vara allmänt Pinkierandom, men jag kan inte riktigt hela vägen. För er som jag tagit ut det på, förlåt. Jag blir så här lite då och då.
Och allt som hände igår gör ju inte saken bättre....
Skulle iväg och träna som vanligt på Friskis och Svettis, som jag brukar. Folk har många fördomar om just F&S, men jag stormtrivs, jag mår bra av den träningen och det är trevliga människor. Men igår hade några killar i typ mellanstadieålder smugit in på passet. Till och börja med hånade de oss. Skrattade åt oss, och eftersom de stod bakom mig störde jag mig såklart på det. Jag vände mig om och frågade om de hade kul, de sa ja. Jag bad dom stå och kolla på någon annans röv, och räckte lite lagom diskret finger. De hånade oss ännu mer. Till slut reagerade en värd och slängde ut dom. Men det tog inte slut där.
Efter passet, när vi bytat om och sånt, hade killarna på nåt sätt lyckats ta sig in i lokalen igen, där de gömde sig. Då det bara var jag och mamma kvar skällde vi ut dom och mamma hotade med att ringa polis om de inte gav sig av. De stack, och vi kollade igenom hela Rågenhallen för att se om någon var kvar. Till slut gav vi upp och skulle gå. Då ser vi att hela ytterdörren är nerspottad. Jävla ungar, tänker vi, och jag går för att ta min cykel. Korgen var helt inslagen, baklampan var påslagen för att slösa batteri, och sadeln hade tydliga spår efter var de sparkat, och den var förstörd den med. När vi började försiktigt cykla lät det konstigt, och vi konstaterade att flera ekrar i bakhjulet lossnat och vissa saknades helt. Antagligen har de slitit loss dem.
Seriöst?! Vad är det för jävla sätt?! Jag vet inte vilka de är, men hade jag vetat det hade jag sökt upp deras föräldrar och berättat allt och sedan tvingat dem och ungarna att betala hela reperationen av cykeln, som enligt reparatören kommer kosta drygt 700 spänn.
Och då började jag såklart undra.... vad är det som gör att barn är som de är idag? Jag tror inte att någon skulle kunna göra så här under min uppväxt......

Tomas Di Leva är kärleken själv.

Kategori: Agnes skriver av sig

Hääj folket! Har inte bloggat på över en vecka (shame on me!) och typ ingenting har hänt. Förutom att min mobil lade ner, fett hårt. Men har lånat en mobil av Ozzis mamma, så jag överlever! ^^
Men jag spenderade dessutom typ hela onsdagen i fotostudion på skolan, med Nicolina som fotograf. Och trevligt var det! Bjuder på den bild jag blev mest nöjd med, hihi (hope you dont mind Nicco..)

Dagen har spenderats i Vinninge nere vid Lund hos min kusin som fyllde åtta år. Hände inte så mycket egentligen, eftersom bror inte var med blev det ganska segt... dock fick jag en hel del bra bilder på deras 6 (!) fågelhundar, som kanske hamnar här på bloggen sen! Om inte, så finns dom på min Facebook. Efter lite redigering.
Sen nu på kvällen kollade jag och modern på Melodifestivalen, mest för att vara lite svenska. Min största anledningen att kolla var för att en av världens mest fantastiska människor skulle vara med. Tomas Di Leva. Kärleken själv. Jag har alltid gillat människor som går sin egen väg, som har ett meningsfullt budskap, som gör det de älskar trots allt hat och all kritik. Människor som Di Leva, Marilyn Manson, Janis Joplin, Caroline af Ugglas... sådana människor. Nåväl...
Sitter och kollar Melo med mamma. Bara två låtar kvar, en går till final och den andra åker ut. Står mellan Di Leva och Lindgren (gissa vem jag håller på...)
TVn; ....melodi nummer 6!
Jag: .......kuk.
Mamma: Men Agnes då!
Jag: Ursäkta, penis.
Mamma: *tittar fortfarande surt på mig*
Jag: ....manligt könsorgan?
Han gick alltså inte vidare. Hade inte väntat mig det heller, folk förstår inte hur genialisk han är. Jag ska bli som honom. Jag kommer nog inte lyckas, han är vegan och jag ääälskar kött... hmm...
Aja, nu blir det redigering och chaite! Hade sötnosar! :3

Metalfield 2012!

Kategori: Agnes skriver av sig

Hääj folket, tänkte blogga lite nu mest för att helgen snart är över och den har varit awesome!
I fredags var det kort skoldag som vanligt (perfekt start inför helgen helt enkelt..!), franskalektionen gick till att snacka om dr Martens (det är nog mitt största vill-ha i klädesväg för tillfället...), engelskan var chill och gemun gick åt att i princip bara spela piano, myspys ju! Efter skolan åkte jag och Ozzi hem till mig, och vi gick inom grönsaksaffären som ligger typ 150 (sämst på att uppskatta!) meter bort. Där skulle Ozz av någon anledning desperat ha en kokosnöt... så jag köpte en till honom. Haha, knäppis :3 <3
Sen stack vi hem till honom, åt pizza, tecknade hästar och åkte runt på isen med Hjalmarpalmar, hihi! Sen sov jag över där, somnade typ jättesnabbt, och vaknade av att Ozz stirrade på mig. Gulligt? Både och!
Sen igår begav jag, Ozz och Fisk in till Helsingborg för att besöka Metaltown, som han vunnit biljetter till! SJukt awesome var det! Först gick vi runt inne i Hbg, typ på Halméns och sånt, och givetvis in en stund på Buttericks, så nu har jag köpt hårfärg (vilken säger jag inte, höhö...) och när jag får pengar blir det klippning och blekning och sedan färgning ^^
Nu sitter jag med min metalfield-tshirt och mumsar gifflar, nomnom :) och ikväll blir det träning, för att få bort dom -.-'
Gun Held High ägde hela Metalfield igår. Seriöst. Thomas är bäst. <3

Aaaaaj!

Kategori: Agnes skriver av sig

Hääj folket!
Sitter vid frukostbordet, och har sjukt ont i min vänsterhand. Gjorde årets största fail i förrgår, då jag var ute med Elias. Vi bestämde oss för att hoppa bock... och nu sitter jag här med handen i bandage. Jag landade helt enkelt lite fel....
Till råga på allt var det min vänsterhand, och som ni kanske vet är jag vänsterhänt... Jag kan inte skriva, kan knappt hålla min egen gaffel när jag äter. Kan inte lyfta nåt. Och inte heller smsa med den handen. Summa summarum, jag är totalt jävla handikappad. -.-'
Bara några dagar kvar på lovet, och har inte så mycket att göra. Jag kan inte spela bas... Men jag kan virka! :D

Jag är för gammal för att växa upp.

Kategori: Agnes skriver av sig

Hääj folket! Måste bara blogga om två saker som hände idag som fick mig att tänka efter;

Jag stack på en shoppingrunda idag. Skulle ta tåget på morgonen, köpte biljett på pappas lånade Jojokort och klev på utan några bekymmer. När jag satt på tåget kom konduktören och ville se min biljett. Jag visade den och påpekade att kontant varit ur funktion, men att det funkat utmärkt med kortet. Konduktören går vidare framåt till en kvinna i kanske 70årsåldern, som inte har någon biljett. Men däremot ett kort. Hon visste inte hur man löser ut biljett. Konduktören var vänlig mot henne och sa att det inte är så lätt i början, men att det är en vanesak. Hon föreslog också henne att fråga någon om hjälp nästa gång.
Jag satt och gapade. Kvinnan hade stått bredvid mig när jag löst ut biljett, sett att jag visste hur det fungerade... men inte frågat om hjälp. Stolthet, eller bara skräck för ungdomar? Sure, jag såg väl inte så läskig ut i min ljusblåa kjol och gula plastplomma i håret, men det gjorde mig besviken att hon inte frågat om hjälp. Våga visa att man inte kan, folket!
Drog först in till Hbg för att köpa lösögonfransar på H&M (3 par för 30, asnajs!) och sedan köpte jag även en mycket vacker peruk och wig cap (wig capen ser ut som en väldigt ful strumpa) på sammanlagt 300 spänn. Jag kommer se ut som en liten prinsessa på nyår, hihi! ^^
Senare, efter att jag sprungit vilse inne på knutpunkten då jag letade efter en toalett (och senare kom på att det fanns vid bussterminalen) begav jag mig till Familia. Varför? Pallar inte trängseln på Väla i mellandagarna.
Och nu kommer den biten som fick mig att tänka till;
Gick in på Lindex för att kolla efter en billig vit skjorta. Vid ingången hängde en klänning. En av de underbaraste klänningarna jag sett på länge, den var rosa/cerise, med stora, svarta prickar på, och en hel del tyll. Jag blev så kär...
Men. Den hängde vid den förbjudna avdelningen. Barnkläderna.
Alla vet ju att en sextonåring inte kan ha på sig barnkläder, det är ju bara töntigt! Det är liksom bara två år från körkort, då kan man inte klä sig i kläder för små flickor! Tillochmed dagens tolvåringar vill se så vuxna och mogna och sexiga ut som möjligt med sina A-kupor och framtidsdrömmar. Där står man, längst upp på avsatsen, efter den långa klättringen upp mot vuxenlivet och perfektionen, och ser ner på det som är förbjudet. Hade man vågat hoppa? Jag närmade mig avsatsen, tog den största storleken de hade (170, den sortens prislappar ser man inte längre) och gick till provrummet. Kände mig stolt. Kände mig framåt.
Klänningen passade inte. Jag stod där i omklädningsrummet och stirrade på mig själv. Ett desperat försök till att se vacker ut i det förbjudna. Grät inombords. "Let's face it", tänkte jag. "Du börjar bli vuxen".
Jag kanske börjar bli vuxen. Men jag är alldeles för gammal för att växa upp.
Bjuder på den här bilden för att lätta upp stämningen efter detta väldigt långa inlägg. Nu vill jag sova.
Tack för din tid.

Så var den julen över!

Kategori: Agnes skriver av sig

HÄÄÄÄÄJ!! :D
Nu är juldagen här, och då ska alla som är lite långsamma fira jul... alltså typ resten av världen. Tur att man har Rainbow Dash-speed! ^^
Anyway, den här julen har flutit på precis som alla andra jular. Blev superglad för Ossis present, nämligen en supermegaawesome datorväska med Super Mario på. Gissa om man kommer slita på den! Tack så mycket älskling, poss! ;D
Fick kanske inte jättemånga, men väldigt fina, presenter; en jättesöt gul blomma som hårdekoration/brosch av Li, massor av nagellack från Amanda, ett jättegulligt örngott med texten "världens bästa kompis ligger här", en kavaj, ett paraply, lite pengar, vantar, ett par underbara knästrumpor, och... ingen lolitaklänning. Buhu :'(
Letar fortfarande efter den rätta klänningen... tror jag hittat den nu dock. Eller vad säger ni? Tyvärr är de flesta klänningar jag hittar ganska snuskiga och småkinky, men denna är helt enkelt bara jättesöt! :3
Har sparat en av de mest awesome julklapparna till sist! Öppnade Apans present igår morse, och såg först inte vad det var... men det var jättemegasöta örhängen som ser ut som ljuslila kritor! Oh ma smurf! Hihihihi! :D
Nåväl, idag händer det inte så mycket... Så gott som ingenting faktiskt. Kanske ska man ta och bädda ner sig i sängen och kolla på nån mysig Disney, Pokemon eller rentav Cardcaptor Sakura, vem vet? ;3
God jul alla människor som läser detta C:

Star for life, jadåå!

Kategori: Agnes skriver av sig

Godkväll mina kära lärljungar och undersåtar!
Kom för ungefär tio minuter sen hem från en av de coolaste konserterna jag deltagit i, någonsin, nämligen Star for Lifes konsert Marching for Life! Hela konceptet går ut på att gruppen Triple and Touch åker runt med en liten kör från Sydafrika, runt i hela Sverige, och sjunger med skoleveler (moi!) och kändisar, som Molly Sandén och Gladys de Pilar. Enbart för att samla in pengar och hjälpa HIV/AIDS-smittade människor. Sjukt imponerande var det iaf! :D
Bilden kommer från sötaste Amandas blogg, tycker ni borde följa den! http://nykomlingen.devote.se/
Dessutom får vi inte lov att glömma att världens underbaraste trummis, med ett stort hjärta och ett väldigt litet tålamod, fyller 39 år idag. Frank Edwin Wright III, det kvittar när, du kan alltid få mig att le. Underbara fuckin människa! Grattis Tré Cool, om jag någonsin får chansen vill jag träffa och prata med dig, jag hade tillochmed kunnat gå med på att festa med dig, och jag är nykterist.... <33
Nu blire duschen och chaite, hadee! :3